Föreläsare - jag?

Sitter på biblioteket och försöker få in mina skoluppgifter
som jag ligger ungefär 500 år efter deadline. Läser ju upp
mina betyg på distans, och har gått sådär eftersom jag
varit ganska låg ett tag(därav blogg-frånvaron).

Innan jag gick hit var jag dock på min första ekonomiska rådgivning
för hösten(haft uppehåll under sommaren) och min underbara kontakt
där frågade om inte jag ville komma med när de föreläser om ekonomi
i gymnasieskolor och för olika organisationer. HUR SJUKT???!
Hon tycker jag är så avslappnad med hela min historia och situation,
att jag är skarp och välformulerad samt har en bra distans och 
glimten i ögat, samt en hel del med roliga anekdoter gällande
min sjukdom samt konsekvenserna av den - mycket gällande min 
ekonomi. HAHA såklart det första jag säger när hon börjar
tala om ersättning  "JAG BEHÖVER INGA PENGAR
JAG GÖR DET GRATIS!!!!!" xD Undrar hur min ekonomi blev som den blev?
#maniskmatilda

Sade direkt ja!! Så otroligt roligt! Inget är ju 100 % klart, men oavsett
hur det blir så värmde det mitt hjärta att få förfrågan. Har ju dock 
löjligt mycket fjärilar i magen nu...wuuuuäh.

Är ju en dröm att få föreläsa, och dessutom gällande något så
viktigt som att inte skämmas för att man har ångest över ekonomin,
och att det ofta är en helhet som behöver jobbas med - både mental
och stöd från andra håll. 

AAAAAH

Har en liten jävel som gnager i bakhuvudet att det är så skämmigt att
göra detta i ett så litet samhälle som det jag bor i, att människor kommer
att få reda på det och dömma osv. Hatar att samhället har planterat det här fröet
i mitt huvud - därför ännu viktigare att sätta det på plats.
Stigma gällande psykisk ohälsa är SO LAST (inte ens year utan) CENTURY!!